Egentligen har jag tänkt på det här väldigt länge. Att sluta blogga. Men tidigare har det känts väldigt tomt, att inte ha ett ställe att dela vad jag sett och vad jag tyckt på. När jag startade min första blogg som bara handlade om fiktiva ting, Gotham Alley, så mådde jag inte bra. Bloggen hjälpte mig, blev som en outlet där jag inte kände mig så ensam längre. Men nu, efter fem år, känner jag inget behov efter det längre.
Visst är det bitterljuvt, men jag kan även säga att jag inte har bestämt mig än. Visst kanske jag kommer tillbaka, visst kanske jag börjar blogga igen. Men just nu känns det som att jag skriver för ingenting, som att jag lägger ner för mycket tid för ingenting. Jag har ingen motivation, jag har andra ställen att dela min kärlek för alla fiktiva skapelser jag ser. Det finns ingen mening för mig att ha en blogg.
Så jag vet inte om detta är ett farväl, eller bara ett vi hörs senare, men i skrivande stund känner jag mig klar.
Visst är det bitterljuvt, men jag kan även säga att jag inte har bestämt mig än. Visst kanske jag kommer tillbaka, visst kanske jag börjar blogga igen. Men just nu känns det som att jag skriver för ingenting, som att jag lägger ner för mycket tid för ingenting. Jag har ingen motivation, jag har andra ställen att dela min kärlek för alla fiktiva skapelser jag ser. Det finns ingen mening för mig att ha en blogg.
Så jag vet inte om detta är ett farväl, eller bara ett vi hörs senare, men i skrivande stund känner jag mig klar.