Eftersom jag har bestämt mig för att jag vill inkludera mer serietidningar på bloggen, tänkte jag att vi kunde starta en ny serie. En serie där jag läser om vissa karaktärer, vissa events, och recenserar dem. Helt enkelt. Förhoppningsvis kommer detta inspirera er, precis som det inspirerar mig. Först ut är Gwenpool.


"Gwenpool's real name is Gwen Poole, and she's an 18 year old comic reader who gets transported to the 616 Marvel Universe and attempts to adapt by becoming the [insert catchy adjective here] Gwenpool, a superheroine who can see through the fabric of the comic world." 

Introduceras i: Howard the Duck Vol. 6 #1 (2015) | Skapare: Chris Bachalo, Christopher Hastings | Krafter: Medium Awareness, Medium Interaction, Inter-Dimensional Travel



I Howard the Duck fick vi en liten mini-serie där vi blev introducerade till Gwenpool, en karaktär som har läst om alla karaktärer hon nu träffar på. Tycker det var ett intressant sätt att introducera en ny karaktär på, med en miniserie i slutet på Howard the Duck, men jag tyckte ändå det var ganska tråkigt att vi inte fick så mycket information om Gwen. Förstår att dem vill spara det till hennes soloserie, men det kändes ändå ganska konstigt. Det var tråkigt att läsa om karaktär jag inte visste någonting om.


Dock måste jag faktiskt säga att jag verkligen tyckte om serietidningen i sig. Howard the Duck, alltså. Tycker både att huvudhandlingen och mini-serien var bra gjord, med snygga illustrationer. Tycker till och med att det är synd att Gwen inte fortsätter vara med i Howard the Duck, att de inte kunde inkludera henne i huvudberättelsen. Tror att hon hade passat bra i en serietidning med just denna ton, i alla fall utifrån det jag hittills vet om henne.


Jag älskade den första volymen av The Unbelievable Gwenpool. Jag tycker först och främst att det är en väldigt intressant berättelse, med serietidningsälskaren Gwen som är fast i serietidningsvärlden. Men jag älskade även sättet de introducerade henne på i denna volym. Främst att vi fick se hennes bakgrundsberättelse tillsammans med (en väldigt snygg) Stephen Strange. Och att vi fick träffa på Jane Foster. Jag tyckte helt enkelt om allt. Utformandet, och karaktärerna som är med.


Det enda jag tyckte var synd, var att de dödade Cecil så tidigt. Jag hoppas att han kan vara kvar i den spökform han dök upp som i slutet av volymen, och att han kan fortsätta vara med i detta lilla gäng i framtiden. Allt annat hade varit tråkigt. Tyckte även om att vi får träffa M.O.D.O.K. i denna volym, eftersom att han är en sådan klassisk karaktär. Överlag en väldigt bra första volym av The Unbelievable Gwenpool. Rolig, med bra karaktärer och en bra handling.


I volym två fick vi egentligen ett avslut på den första volymen. Vi fick se ett slut på gänget i M.O.D.O.K. Vi fick ett slut på den första berättelsen, och ett slut på introduktionen. Vilket är skönt på ett sätt, men även ganska sorgligt. Skulle gärna vilja träffa alla dessa karaktärer igen, speciellt Sarah och Batroc. Och Cecil, självklart. Är redan väldigt fäst vid alla, vilket är ett bra tecken.



Jag uppskattar även fortfarande alla kända ansikten vi får träffa på. I denna volym var det främst Miles Morales vi fick träffa på, men vi fick även glimtar av fantastiska Doctor Doom. Hoppas detta blir ett återkommande tema i Gwenpool, eftersom det är kul när hon ser deras karaktärer utifrån hennes perspektiv.


Jag är inte världens största beundrare av Civil War tie-ins, och jag skulle inte vilja säga att detta var ett undantag. Kanske har jag också lite dålig eftersmak när det kommer till Guardians of the Galaxy på grund av det som händer med dem i filmvärlden, men detta var nog det sämsta Gwenpool har medverkat i hittills. Tyckte heller inte att illustrationerna var lika fina i Rocket Raccoon & Groot, som de har varit i Gwenpool.



Vad jag tyckte var bäst med dessa tre nummer dock, var det faktum att Gwen bara gästade. Det var kul att se hur hon fungerade i en serietidning som inte var hennes, och jag tyckte om hur Rocket bland annat ifrågasatte hennes sammanfattningar. Tyckte också att det var tråkigt att vi inte fick se mer av Kitty Pryde, trots att sidan med henne (som ni ser här ovanför) var jätte rolig. Det bästa med Gwenpool är verkligen hennes serietidningsintresse.


Murderworld är något som hade kunnat blivit jätte bra, men som inte riktigt nådde upp till de höjder som jag ville att det skulle göra. Mitt främsta problem var nog att vi inte fick veta tillräckligt mycket om det, samt att det gick alldeles för snabbt att ta sig ut därifrån. Det gjorde att det kändes ganska onödigt, trots att jag verkligen uppskattade återföreningen vi fick.


I den andra delen fick vi dock träffa Kate Bishop, en av mina absoluta favoritkaraktärer, och det gjorde det hela snäppet bättre. Men tyvärr måste jag säga att den andra delen inte heller var något vidare, faktiskt. Volym tre av Gwenpool var nog deras första misslyckande med karaktären, och med handlingen.

I Champions gör bara Gwen ett litet inhopp, när hon är med på den sista sidan av nummer fyra och sedan hela nummer fem. Vilket var lite tråkigt. Hade önskat att hon hade varit med i alla fall två-tre nummer. Nu fick vi i princip bara ett nummer, där Gwen knappt var med överhuvudtaget. Så detta var verkligen ingen höjdare. Det fanns knappt någon handling till det hela, och fick mig till och med att tappa motivationen till att någonsin läsa Champions.


Jag förstår egentligen inte varför de kände att Gwen skulle vara med här, tillsammans med Champions. För de passar verkligen inte alls tillsammans. Hur skulle Gwen kunna jobba med Ms. Marvel? Eller någon i det gänget för den delen? Nej, detta var ingen bra idé ens från första början.


Det här var den absolut bästa volymen av Gwenpool hittills, trots att det känns som att vårt äventyr tillsammans snart är på väg att ta slut. Det bästa med denna volym var att vi äntligen fick veta mer om Gwen. Hur hon tog sig till världen, om hon kan ta sig tillbaka, hennes familj, hennes bakgrund. Det var emotionellt, men det kändes även väldigt viktigt.


Sedan tycker jag även att själva handlingen med Evil Gwenpool var riktigt bra. Tyckte det var en bra, personlig skurk att ha med i en bra, personlig volym. Vi fick se henne motarbeta sin negativa framtid, och hon blev en ny människa av det. Vi fick även veta att Teddy, hennes bror, också hade tagit sig till denna värld. Vilket var intressant. Hoppas vi får se mer av honom i framtiden.



Nu har vi alltså tagit oss till den sista volymen av Gwenpools soloserie, som tyvärr lades ner för ett tag sedan. Här får vi träffa Doctor Doom, vilket fanns på min önskelista tidigare i detta inlägg, och vi fick ett väldigt bra slut på denna serie. För förutom Doom, fick vi även träffa på alla karaktärer vi har lärt känna i dessa fem volymer en sista gång. Det var en bra blandning.


Trots att det var ett bra slut. måste jag även nämna att jag inte ville att det skulle ta slut här. Det kändes som att det var alldeles för tidigt, trots att vi faktiskt fick fem volymer. Gwenpool kändes som en serietidning som behövs i världen, som kan fortsätta hur länge som helst. Men tyvärr blev det inte så. Därför var det som sagt väldigt bra att vi fick ett så värdigt slut.


West Coast Avengers började igen förra året, och jag började redan följa den då. Inte på grund av Gwenpool, visste knappt vem hon var, men på grund av Kate Bishop. Men därför var det intressant att läsa de nummer jag inte hade läst ännu, efter att ha lärt känna Gwen mer till grunden. Nu vet jag vem hon är. Det visste jag inte innan. Jag förstår henne.


Efter att ha läst dessa volymer och nummer av Gwenpool, måste jag säga att det är en serietidning jag kan tipsa vem som helst om att läsa. Det är precis den typen av serietidningar jag tycker om att läsa, och den är både underhållande och emotionell, samtidigt som vi får en (relativt) positiv kvinnlig förebild. Jag tycker även om det faktum att vi i slutet av Gwenpools egna serie, verkligen får en bekräftelse på att hon är här för att stanna. Vi vet alla som läser serietidningar hur hemskt det är att falla för en karaktär, för att sedan ha den karaktären försvinna. Inte existera i några uppkommande nummer. Så jag måste verkligen säga att Gwenpool överlag var en väldigt positivt läsupplevelse. Speciellt hennes egna serie.

"Having just been dumped by his girlfriend, British-born Hugo is still determined to take his last-hurrah-before-college train trip across the United States. One snag: the companion ticket is already booked under the name of his ex, Margaret Campbell. Nontransferable, no exceptions. 

Enter Margaret C. (Mae for short), an aspiring filmmaker with big dreams. After finding Hugo's spare ticket offer online, she's convinced it's the perfect opportunity to expand her horizons. When the two meet, the attraction is undeniable, and both find more than they bargained for. As Mae pushed Hugo to explore his dreams for his future, he'll encourage her to channel a new, vulnerable side of her art. 

But when life off the train threatens the bubble they've created for themselves, will they manage to keep their love on track?"

"Residents of a unique apartment building in Brooklyn build a bonded family of friends and neighbors."

Jag tror inte jag har sett något klyschigare, mer dramatiserat i hela mitt liv. Hur är det möjligt att alla i denna lägenhetsbyggnad har såna extrema problem? Tonårsgraviditet? Deportering? Livshotande sjukdomar? Allt detta, plus att leveransen av berättelserna är obehagligt klyschig. Scenen när de äldre männen tackar Nick "for his service"? Jag ville bara blunda av obehag. Till och med färgskalan The Village använder sig av känns dramatiserad, som en reklam. Men trots allt detta, är jag fortfarande osäker kring om jag hatar det, eller om jag älskar det. Måste nog ge serien ett par avsnitt innan jag bestämmer mig för om det är det sämsta jag någonsin sett, eller det bästa.

"An L.A. prosecutor moves to Oregon after losing a high-profile murder case, but when the killer strikes again, she returns to seek justice under her own terms."

The Fix var en positiv överraskning. Vad jag hade sett i trailers hade inte varit överdrivet positivt, och jag visste inte vad jag skulle förvänta mig. Men jag tycker att The Fix presenterade en intressant handling i dess första avsnitt. Förhoppningsvis kommer vi även hålla oss till det som presenterades under hela säsongen. Vad som är intressant, är att en inte vet om mannen (Sevvy) i fråga faktiskt är skyldig. Om han har mördat två av sina flickvänner. För seriens skull dock, hoppas jag att han faktiskt är skyldig. För hur intressant hade inte det varit, eftersom The Fix både visar upp Maya och Sevvys berättelser. Detta var en bra start.